Ett fång med rosor till min älskade pappa som idag skulle ha blivit 70 år. En bukett som jag istället lämnade i minneslunden medan jag satt där och pratade med honom.
Pappa jag saknar dig vareviga dag, våra dagliga samtal om vad som händer i världen, din klokhet och ditt stora hjärta.
Tiden helar sägs det, men det går väldigt långsamt för mig att bli hel igen.
Jag önskar att du vore här så vi kunde fira din dag tillsammans.
Jag älskar dig pappa.
2 kommentarer:
Vad fint du skrivit till din pappa. Tiden läker alla sår heter det ja. Visst, den kanske dämpar smärtan, men aldrig läker den väl såren totalt efter de vi förlorat.
Stora kramar till dig idag!!
Annika:
Tack så mycket. Jag funderade länge och väl om jag skulle skriva något. Men min pappa & jag stod varandra väldigt nära så det kändes rätt att göra det.
Du har så rätt att tiden dämpar smärtan. Det känns inte längre som ett öppet sår, men jag drabbas med jämna mellanrum av sorg och saknad och då är det väldigt jobbigt.
Stor kram
Skicka en kommentar