Halloj alla som läser. Tänkte att det var på tiden att jag presenterade mig ordentligt. Hon som skriver här brukar ju kalla mig för pållen. Ha, jag har faktiskt ett namn. Riskas heter jag och är 6 år.

De flesta brukar säga att jag är slö. Fattar överhuvudtaget inte vad de yrar om. Bara för att jag gillar att äta och chilla. De har ju inte fattat poängen med att njuta av livet. Som min polare Topaz till exempel. Han är ju helsnurrig. Springer runt och nafsar mig i rumpan för att han tycker att vi ska springa runt lite i hagen. Varför kan han inte kuta runt själv istället för att jaga mig?? När jag får nog av hans försök till motion så brukar jag slänga ut ett ben, inte för att skada honom förstås, bara för att visa att nu har jag minsann fått nog av att springa runt. Måste ju konservera lite energi så att jag orkar springa runt med den där människan som hyr mig.

Men när det väl är klart så brukar jag få morötter. Och det är nog det bästa jag vet, ja förutom äpplen då. Att bli kliad är också rätt trevligt. Då brukar jag nästan somna. Ja, stående då för jag vill ju inte krossa människan. Annars gillar jag att sova liggande. Att min pyjamas blir full med spån ger jag blanka sjutton i. Jag behöver ju inte skaka eländet.

Häromveckan var det någon pyttig person som satt på min rygg. Helt perfekt tyckte jag. Kunde ju gå runt lite som jag ville, när jag ville. Sen fick de för sig att jag skulle trava och då fick Camilla minsann springa framför. Haha, jag är ju för smart! Nu fick hon allt se hur jobbigt det är att kuta runt hela tiden.

De påstår visst att allt detta kutande ska vara bra för mig och att jag ska bli smalare. Jaja, det är möjligt. Ibland kan det faktiskt vara rätt kul. Och ibland livar jag upp det hela med att låtsas att en jacka, blomma eller vad som helst är farligt.

Näha, dags att vila lite.