fredag 9 mars 2012

Bakning pågår

Cheesekaken, den med vit choklad och mängder med Philadelphiaost är i ugnen, och kommer att serveras imorgon till familjen när de kommer på födelsedagsmiddag. Som alltid kommer jag att sakna pappa enormt, men kommer samtidigt att med glädje minnas sista gången vi alla såg honom för 4 år sedan på min födelsedag. Han mådde så bra och var så pigg. Nu vill jag bara minnas det bra. Jag har kommit så långt, tack och lov, för sorg kan vara väldigt länge som jag sa till två väninnor som har mist sina mammor.  Särskilt om man är väligt nära.
En annan insikt är att det blir en massa disk när man bakar. Jag måste säga att jag saknar min "diskmaksin Tom", han är bra på detta med att diska. Medan jag tycker att det är urtrist. Som tur är har vi diskmaskin i hans hus och den använder jag flitigt när jag är där. Önskar att jag hade en också. Om jag skulle kunna önska en köksmaskin så skulle det definitivt vara diskmaskin.

Kollar på Skavlan och där frågade de folk på stan vilken kroppsdel de gillade bäst, på sig själva. Så nu slänger jag ut samma fråga till er. Min är nog rumpa och ögonen.

Nu är det nog för idag.

Tjingeling

7 kommentarer:

Charlie sa ... sa...

Baka är roligt, diska mindre skoj ;)

Jag kan bara tänka mig hur det är att sakna någon nära i familjen. Men fint att ni ses och firar dig! Sådana dagar är alla med ändå, på olika sätt och i tanken.

Din cake låter ursmarrig! Såg på FB tidigare att den var ugnen. Mums!

Ha en härlig dag och grattis Camilla i förskott!

Nena in da USandA sa...

Grattis på födelsedagen!
Hoppas att du får en jättefin lördag med släkt och vänner.
Sköt om dig, grattiskram//Magdalena

mammaxtre sa...

Vilken kroppsdel, jösses vilken svår fråga. Mest nöjd med? måste få fundera på den frågan :-)

Grattis på din dag.

Tack rara du för att du skulle ha handlat uggs till mig om du vetat. Tack!

Sahra sa...

Sorgen eller snarare saknaden kommer man leva med resten av livet. Särskilt bemärkelsedagar eller andra högtider och speciella dagar kommer alltid kännas lite extra jobbiga. Jag tycker det är fint att du låter honom vara med i tanken och hjärtat. Det är egentligen självklart, han finns alltid med. Jag tror att man kan vara lite rädd för att släppa fram minnena och göra något positivt av dem. Grattis på födelsedagen i förskott.

Camilla sa...

Lotta:
Håller med, baka är kul men att röja upp är mindre roligt. Önskar att jag hade någon som gjorde det:)

Att sakna pappa finns alltid där, men det är mycket bättre nu. Och vid dessa dagar finns han alltid med, i tanken.

Den där kakan går inte av för hackor kan jag säga. Tung som ett as, väger ca 1 kg! Och det är inget för folk som bantar:) Jag har för mig att jag lade upp receptet för längesedan här på bloggen.

Tack för gratulationerna Lotta:)

Kram

Magdalena:
Tackså mycket!
Det var längesedan, men nu såg jag att du hade återvänt till din blogg igen. Måste genast in och läsa:)

Kram

mammaxtre:

Fundera på det där med kroppsdelen;) Det var Niklas fråga i Skavlan och jag tyckte att den var lite kul. Annars brukar ju fokus mest vara på vad man inte gillar.
Tack för grattishälsningen:)
Och du, jag hade absolut köpt dig ett par Uggs. Inga problem.
Kram

Sahra:
Sorgen har ju som tur är kommit över, men saknaden kommer nog precis som du skriver alltid att finnas där.
Jag var rädd för att släppa fram minnena innan eftersom jag alltid blev så ledsen men nu kan jag fokusera på det positiva. Min mamma har varit mycket hjälp för mig i det arbetet. Även om de varit skilda sen jag var liten har hon alltid sagt bra saker om pappa. Och bara för någon månad sedan sa hon att hon alltid ångrat att de skilde sig och att hon älskade honom tills den dagen han dog. Det måste ha varit hårt för henne.
Men han finns alltid inom oss:)

Tack för gratulationen:9
Kram

Annika sa...

Hoppas du hade en fin fdlsedag!
men det tror jag mig nog veta att du hade :-)
Svår fråga det där, måste också fundera lite på den...
Kramar och happy Monday!

Camilla sa...

Annika:
Jag hade en väldigt trevlig födelsedag. Lite trist att Tom inte var här, men det funkade ändå:)

Kram