söndag 20 februari 2011

Mitt i natten tankar

Somnade väl på soffan igen. Inget ovanligt i och för sig. När jag väl vaknade upp så fastnade jag väl i en film som precis börjat, Atumn in New York med Richard Gere. Den var faktiskt riktigt bra så då var det ju omöjligt att förflytta sig till sängen för att få mer skönhetssömn. Och nu är jag väl klarvaken!
Så istället sitter jag här och läser och försöker komma på något vettigt att skriva om.

Idag har jag jobbat sjätte dagen i rad och haft har mycket som helst att göra. Jag känner mig sliten i kroppen. Dessutom känns det som om någon slags förylning är på väg att inta min kropp. DET vill jag helst slippa då mina förkylningar har en förmåga att inte bryta ut ordentligt. Och istället för att bli helrisig i några dagar så blir jag halvrisig i veckor. Sånt klarar jag mig faktiskt utan.

Pållen verkar inte heller vara 100. Men nu ska de fixa hans fötter så får vi väl se om det hjälper. Lilla hjärtat. Han måste vara stallets snällaste häst. Och det här med gos med matte är helt klart något som står högt på hans lista. Efter morötter förstås, för det är tydligen allra bäst. Men det kan jag ta:)

Förhoppningsvis kommer T tillbaka hit ganska snart. Åhh, jag saknar honom så mycket. Jag vill också åka över men just nu är det en massa jobbsök som ligger och väntar och då är det väldigt osmart att bara dra iväg. Det brukar ju vara snabba ryck om man blir kallad för intervju. Jag håller på att skriva ihop en ansökan till ett jobb som verkar väldigt intressant. Hoppas på att de finner min ansökan lika intressant. Men jag tror att det skulle passa mig väldigt bra.

Kallt som sjutton är det här, ja kanske inte i närheten av vad de har i norra Sverige. Men ändå. -10 räcker gott och väl här nere vid kusten där det känns som minst -20 med vindavkylningen inräknad. Jag är glad att vi inte har samma vindhastigheter som T tydligen har i NJ. Grannens staket for rätt in på hans tomt och eftersom hon inte var hemma har han försökt att få det hela att stå upp med hjälp av en massa plankor. Det är hennes staket så det kommer att bli hennes problem hur det hela ska lösas när hon väl kommer hem. Men vem vill ha ett helt staket liggandes på tomten?

De oroligheter som började i Egypten och som fick regimen på fall verkar sprida sig i Mellanöstern. Jag kan förstå dem. Men ibland går det hela överstyr, som häromdagen då en amerikansk repoter för CBS blev både misshandlad och våldtagen då hon rapporterade om vad som hände i Kairo efter att Mubarak avgått/flytt landet. Det är väldigt rått tycker jag.
Ibland fattar man verkligen ingenting.

Nej, nu ska jag förflytta mig tillsängen och sova några timmar till.

God antt

Inga kommentarer: