Fortsatt grått

Det gråa vädret med den där mikroregnet forsätter och jag blir ännu tröttare. Jag skulle kunna sova dygnet runt. Jag känner mig långt ifrån normal, går mest runt som en sömngångare och bara längtar efter att gå och sova. Det är inte normalt. Visst brukar jag bli mer trött den här årstiden, men nu är det långt ifrån normalt. Jag har insett hur mycket soljuset verkligen påverkar mig.

Pållen är visserligen ljuset i min tillvaro, och särskilt idag då han verkligen var på hugget. Så himla kul det var! Tyvärr har han ju haft kolik så imorgon ska jag köpa loppfrön till honom och se om det hjälper. Jag vill bara att han ska må bra så att vi kan utvecklas mer tillsammans.

 

 

 

 

Imorgon ska jag och en kompis dra iväg på middag till en annan god vän och hennes familj från stallet. Ska ut på dagen och köpa en present och samtidigt passa på att tvätta bilen.

 

 

Dags att dra mig tillbaka och sova, hoppas på en lååång sovmorgon. 10,30 känns just nu lagom. Tyvärr verkar 07,30 mer realistiskt. Men då ska jag minsann inte kliva upp.

 

 

God natt

Grått... och mer grått

Den här november alltså, vi har haft 14 timmars sol sen början på november. Inte konstigt att jag är så himla trött. Det är därför jag inte gillar allt detta mörker. Jag blir vansinnigt trött.
Det känns som om jag har fullt upp med att fungera. Ingen idé att någon begär att jag ska tänka också. Men det måste man ju tyvärr göra på jobbet, åtminstone ibland. Just nu är jag tacksam när jag bara kan gå på autopilot.

Pållen håller mig alltid på gott humör, även om den stackaren har haft ovanligt mycket ont i magen på sistone. Så imorgon drar jag iväg och köper linfrökaka, om de nu har det hemma på Lantmännen. För han behöver verkligen något sådant.
Idag tyckte han att det lät väldigt läskigt när det regnade på ridhustaket och det tog väl 5 minuter av övertalning för att komma ut ur "frysstadiet". Hästar är bra roliga, de är oftast rädda för någon som man inte tror. Och det man tror att de ska reagera på, går de bara förbi, hur coola som helst. Helt ologiskt.

Nu är det dags att hoppa i säng efter en kväll med Bonde söker fru och Sverigequizen.

God natt

Lite av allt

Mörkret sänker sig tidigare nu när vi har övergått till vintertid och jag tycker väl inte att det är helt positivt. Ja, det enda positiva är väl att jag kan bränna mängder med ljus. Har varit på Ikea idag och fyllt på förrådet lite. Nu räcker det åtminstone den här månaden.

I fredags somnade Kim Anderzon in för gott.

Det var nog skönt för henne eftersom hon haft cancer under en längre tid, men som vi alla kommer att sakna hennes kvicka repliker och hennes alltid superglada humör. Såg henne bara för ett litet tag sedan i en intervju och även om hon var sjuk så var hon likadan med glimten i ögat. Sov gott kära Kim och tack för alla skratt du bjudit oss på.

Som en tanke sänds ikväll Cancergalan på TV. Som alltid kommer jag att skänka lite pengar. Pappa gjorde det varje månad efter att han blev behandlad och överlevde sin cancer 1998, så jag gör det varje år. Alla borde skänka en liten slant då det är en sjukdom som mer eller mindre drabbar oss alla, direkt eller indirekt. Forskningen behöver alla medel de kan få eftersom staten inte skjuter till något. Tycker att det är lite märkligt eftersom det är en så pass "vanlig" sjukdom. Tror inte att jag orkar titta så mycket på programmet eftersom det oftast rensar tårkanalerna ordentligt.

Var en snabb sväng på stan idag och tog då en liten tur in i en av stadens bokhandlar, bara för att kolla. Och så himla glad jag blev när jag såg att det kommit ut en ny bok av Kepler! Den ska jag önska mig i julklapp så att jag bara kan ligga på soffan och läsa under min julledighet, som jag planerar på att ha.
Julen infaller ju så fantastiskt bra i år att jag kan ta 6 dagar semester och vara ledig i över 14 dagar och ha betalt. Me like!! Gäller ju att passa på då. Så nu är schemaplanerandet i full gång inför nästa månad så att det hela går i lås.

Ledig idag, men resten av veckan kommer att gå i 180 så det har varit skönt att bara sitta här hemma och fika med några vänner och inte göra så mycket alls. Imorgon räknar jag med att äta middag någon gång runt 20-tiden. Vi ska ha möte i stallet kl 18,30 och jag tänkte att jag skulle hinna rida
innan så det gäller att planera jobbtiden för att hinna med allt.  Lite pyssel, men det går.

Har köpt en ny parfym som jag verkligen gillar

Den är från Ralph Lauren och är ny och luktar fantastiskt gott.

Nej, nu ska jag titta på Sommarpratarna. Ett av de bästa programmen just nu. Och då jag inser att jag missat sommarpratare som nog varit väldigt intressanta att lyssna på. Tur att man kan göra det i efterhand.

Tjing tjing

Aktivitet i både luft och vatten

Jaha, nu är det dags för nya undersökningar under vattnet för någon undervattensfarkost. Jag är faktiskt inte särskilt förvånad då det har varit en hel del aktivitet i luften från Ryssland. Flygplan från försvaret har åkt som bin i himlen häröver. Vi har märkt mycket mer aktivitet än normalt från flygvapnet. De åker ju oftast över här när de kommer söderifrån.
Ärligt talat så tror väl de flesta att det är ryssarna som är här och kollar läget. Vem annars skulle det vara liksom?

Nu bryr jag mig inte om ryssar som spionerar och kollar på Sommarpratarna istället. Petter Stordalen är ju med och då blir det nog fart.

Tjingeling

Jill & Claes och det här med att jobba natt

Jaha, dags att försöka mig på ett inlägg igen. Ibland startar jag så bra och sedan blir det liksom aldrig klart. Bara en massa ord utan logik, känns det som.

Får väl passa på att skriva lite nu när jag jobbar natt och klockan börjar närma sig 05. Ögonlocken känns tunga. Inte bara av den sena (eller tidiga) timmen utan kanske ännu mer för att jag hade grymt svårt att sova under dagen. Jovisst, det börjad bra. Tog med mig morgontidningen i sängen, läste ca 15 min och somnade nöjd jättetrött. Men sedan gick något väldigt fel med sömnen, efter ett par timmar så vaknade jag varje halvtimma. Till slut gav jag upp och förflyttade jag mig till soffan och satte på sömnpillret nr 1, TV:n alltså, men någon sömn blev det inte. Så himla frustrerande.
Istället för att ligga där hela dagen så insåg jag att jag var tvungen att åka till pållen för att ta hand om honom. Så det var bara att klä på sig och dra iväg.
Hem igen, värma en sån där fryst och inte god pizza och sedan tillbaka i horisontal läge. 2 timmar sömn blev det. Ok då, ska väl vara glad att jag åtminstone lyckades sova 6 timmar. Hoppas på bättre tur idag.

Just nu sitter jag och lyssnar på gamla Sommar-program. Det är nästan ett måste att höra någon prata. Och just nu är det Jill Johnson. Jag har alltid gillat henne, och i mars ska jag och mamma gå och titta på hennes show här i hemstaden. Det blir en jättebra födelsedagspresent från mamma. Middag ska vi visst också ut och äta innan.

Sådant har vi inte kunnat göra på länge. Men nu ska vi minsann göra en massa saker tillsammans. Vi har visserligen gjort en del under sommaren, men det kommer att bli så himla mycket mer. För att mamma gillar det, och för att jag tycker om att umgås med henne.

På tisdag är det dags för oss båda att gå och se på Claes Malmberg.

Vi har sett honom en gång förut, och som vi skrattade. Jag tror aldrig vi skrattat så mycket under så lång tid. Helt underbart! Så det ser vi verkligen fram emot.

Det här med att jobba natt någon gång då och då kräver vissa saker. Jag släpar med en bok och datorn varje natt som jag jobbar och jag kan nog villigt erkänna att det är mest datorn som blir använd. Jag kan bara läsa ett litet tag och sedan tappar jag liksom tråden. Då känns det inte som någon idé. Så jag brukar läsa ett par timmar i början av passet och sedan är det datorn som gäller. Spelar lite spel på FB, läser bloggar och tidningar. Kanske tittar jag på något TV-program om jag känner för det. Däremellan tar jag mina rundor, tvättar och lite annat. Men man har väldigt mycket tid över. Ibland blir det lite korsord också, för att hålla igång huvudet. Skitenkelt när hjärnan och kroppen helst vill sova.

Ok, nu har jag bara 1 tim och 45 min kvar innan det är dags att åka hem och SOVA, förhoppningsvis.

Hoppas ni alla kommer att ha en riktigt bra lördag, själv ska jag försöka sova mesta av dagen.

Tjing tjing

Jobb & TV-program

Redan onsdag och 1 oktober, eller det är visst 2 oktober redan. Jag jobbar eftermiddag i receptionen och då blir det lite upp och ner. Tiden går i samma hastighet som en formel 1 bil känns det som.
På fredag ska vi på jobbet dra iväg till ett hotell på Öland för att sova över, vara på deras relaxavdelning, äta god mat och bara umgås. Det ska verkligen bli skönt.

Nu verkar hösten ha kommit. Det är hyfsad temperatur dagtid, men så fort skymningen kommer så blir det verkligen kyligt.
Men det regnar inte och det är skönt. I helgen var det 20 grader varmt, visserligen blåste det lite men det blev ändå inte kallt.

Nu har ju Bonde söker fru kört igång på TV 4. Tack och lov för det säger jag bara, för jag är så himla trött på alla usla tävlingsprogram. Det tävlas ju i ta mig tusan allt. Folk lagar mat och bakar i varenda kanal. Gud, vad jag är trött på det! SLUTA!!
Jag tycker att Bonde söker fru är ett av de bästa programmen på TV, faktiskt. Det handlar ju om att hitta kärleken, hur härligt är inte det?
Det absolut värsta programmet måste absolut vara Paradise Hotel. Vilket lågvattenmärke det programmet är. Jag mår nästan fysiskt dåligt när jag ser eländet. Hela programidén är ju tragisk.
För att få lite variation så funderar jag på att ta en gratismånad av Netflix i höst. Jag är ju väldigt sugen på att se House of Cards och Orange is the new black.
Får väl se om jag hinner med det. Det får nog bli senare, framåt vintern typ.

Just nu försöker jag spara ihop pengar till en matta som jag hittat och verkligen vill ha, en äkta Gabbeh-matta. Så himla fin och skön. Den ska jag bara ha.

Mycket jobb är det i hela oktober, känns skönt. Men jag har massor att göra hemma hos mamma och så måste ju pållen få sitt. Han är den keligaste hästen jag mött. Inget känns så gott som en varm mule mot kinden. Det gör gott i hjärtat :)

Dags att sova lite.

Ha det gott

Helg ute

Hela helgen pågår Ölands skördefest så igår kväll drog jag och mamma iväg på konstnatt. Istället för att åka till vårt vanliga ställe så åkte vi till Stora Frö, en liten by några km söder om Färjestaden, och där var det massor med folk. Passade på att handla lite pumpor och en fläderblomsgelé på Ölands Örtagård.
De hade massor av kryddblandningar och efter ett tag så blev det liksom lite mycket för min näsa och jag började nysa som sjutton.

När vi var på väg hemåt fick vi syn på en skylt om Crêperi. Hade läst om detta ställe i förra årets tidning om skördefesten och vi tyckte att det kunde vara värt ett besök. Vilket det verkligen var, när vi väl hittat dit vill säga. Eftersom det är väldigt mörkt så var det bara att gå på känsla innan vi hittade fram till den gamla ladan där det låg. Vi hade ju helt glömt av att ta med en ficklampa, vilket annars är det allra bästa att ha med.
Jättegoda crêpes och hemmagjord äpplemust. Så himla gott det var!

Idag drar vi vidare neråt södra Öland. Det är liksom där det händer mest tycker jag.

Ha det gott

Hösten kom över en natt

Nu har hösten verkligen gjort sitt intåg. Det hände över en natt, faktiskt. Ena dagen solig och 20 grader och nästa regn, blåst och 11 grader. Kroppen fick en chock, minst sagt. Jag fryser som en hund utan päls.
Just nu regnar och blåser det. Kikade precis om jag har något paraply inne eller om de alla ligger i bilen. Som tur är finns det ett här, men å andra sidan kanske det inte kommer att göra så mycket nytta.

I helgen är det Ölands skördefest och då hoppas jag att det åtminstone är uppehåll för annars är det inget vidare att åka runt och kika.

Ikväll kör Bonde söker fru igång. Ett av de mysigaste programmen på TV tycker jag. Annars vimlar det ju mest av mat- och bakprogram. Och så trött jag är på dem!
Så ikväll kollar jag på det och tänder en massa ljus.

Året som gick

Jag har påbörjat en massa inlägg men de har aldrig blivit publicerade. Kanske av den anledningen att jag inte vet hur mycket som jag verkligen vill utlämna om vad som hänt under året.
Så istället för att skriva om allt så ska jag försöka att summera det hela.
Min mammas sambo, sedan 38 år sedan, fick diagnosen demens för 6 år sedan. En helt gräslig sjukdom, faktiskt. I början var det helt ok, han var lite glömsk och så. Det var vissa saker han inte kunde göra medan andra funkade hur bra som helst.
I vintras eskalerade det hela till att bli riktigt otäckt. Han blev ofta arg på mamma och mycket aggressiv. Slängde ut möbler på tomten som verkligen är astunga. Så hans styrka var det minsann inget fel på, gammal boxare som han var. Han kastade även ut min mamma ett flertal gånger, och jag har tappat räkningen på hur många gånger jag har satt mig i bilen mitt i natten för att hämta upp henne. Till slut hade jag en extra säng uppställd och bäddad här hemma. Det var liksom ingen mening med att packa ihop den.
Till slut blev det hela ohållbart. Både jag och min syster hade varit i kontakt med demenssköterskan som var hemma hos dem minst en gång i veckan. Han ringde då hans läkare som kom dit och sa, efter en kort undersökning av hennes sambo, att det här funkar inte längre.

Till slut fick med hjälp av läkaren in honom på ett demensboende. Det var en enda lång kamp eftersom man inte kan tvinga in folk om de inte vill.
Efter 3 månader på ett korttidsboende fick han så äntligen ett permanent boende. Mamma och jag for runt stan som tättingar en söndag för att köpa en skön fåtölj, en TV, växter och gardinstång. Vi ville ju att han skulle ha det skönt och trivas där.
Han bodde där i 10  dagar och under den tiden ramlade han ur sängen, det är inget att orda om eftersom folk som har lite svårt att gå gör det ibland, och efter ett ingripande av min syster, som är sjuksyrra, så beslutade hon och läkaren att han skulle åka in till sjukhus. Det var på fredagen. Och på måndagen var han död. Helt jäkla overkligt.
För mig blev det som att kastas 6 år tillbaka i tiden, då min pappa gick bort. Det var också helt oväntat. Och gick mycket fort.
Jag stöttade mamma till 1000 % och hade inte tid med min egen sorg, alls.
Efter begravningen i augusti kom allt som en tsunami. Jag har mått rent ut sagt, skitdåligt. Det verkar dessutom ha satt sig i min kropp eftersom har fått gräsligt ont i mitt ena ben, helt utan orsak. Det är så illa att jag knappt kan köra bil. Sova är ett helt projekt. Vaknar ca 10 ggr per natt.
Hoppas att allt bara kan gå tillbaka till det normala. Fast det blir ju aldrig som förr eftersom ännu en person saknas i mitt liv.

Hjälper mamma så mycket jag bara kan. Hon har ett hem fyllt med saker. Han slängde inget, alls. Dessutom drog han hem hela sin konstaffär när han slutade. Så himla mycket grejer som man inte ens vet vad man använder det till. Vart börjar man, typ??
Vi försöker rensa, men det syns inte ens. Himmel!

Jag kommer aldrig mer att skriva om detta, och det blev nog mer än vad jag hade tänkt från början. Men å andra sidan så förstår oftast folk inte som lever med en dement person att de förändras totalt och blir någon man inte ens känner. Och att få hjälp är väldigt svårt.
Så här i backspegeln vet jag att han bodde hemma alltför länge. Och det gör nog mamma snart också. Men hon hade så mycket skuldkänslor att det inte var klokt. Vi har suttit och pratat så många nätter efter att han åkte hemifrån i april.
Det känns som om allt gick så himla fort och hon hann aldrig landa och bearbeta. Det kommer att ta tid. För oss båda.

Men nu ska jag tvinga mig att göra det jag måste. Riiskas behöver massor av kärlek och uppmärksamhet nu. Det har jag inte orkat med innan. Men imorgon så.

Ska absolut försöka att skriva mycket oftare nu.

Ha det gott

Tjingeling

Himmel, vilket fint väder vi har! Och varmt är det också. Termometern är och nosar runt 30-strecket, och varmare ska det tydligen bli.
Jag jobbar natt nu och eftersom min lägenhet mer kan liknas vid en bakugn i temperatur så bor jag tillfälligt hemma hos mamma.
Just nu är klockan strax efter 05 och jag måste säga att jag ser fram emot att den segar sig vidare till 07,15. Gärna ganska snabbt för jag är verkligen trött nu. Sen blir det att susa över Ölandsbron innan jag kollapsar i mammas källare där det bara är 20 grader. Jag kommer att sova gott där.
Det behöver jag eftersom jag jobbar mycket nu. Olika tider hela tiden, och det sliter. Men om en månad hoppas jag ha semester igen. Som jag ser fram emot det :)

Hoppas ni njuter av sommaren, för det gör sannerligen jag. Ja, förutom då jag jobbar.

Tjingeling