Nu har hösten verkligen gjort sitt intåg. Det hände över en natt, faktiskt. Ena dagen solig och 20 grader och nästa regn, blåst och 11 grader. Kroppen fick en chock, minst sagt. Jag fryser som en hund utan päls.
Just nu regnar och blåser det. Kikade precis om jag har något paraply inne eller om de alla ligger i bilen. Som tur är finns det ett här, men å andra sidan kanske det inte kommer att göra så mycket nytta.
I helgen är det Ölands skördefest och då hoppas jag att det åtminstone är uppehåll för annars är det inget vidare att åka runt och kika.
Ikväll kör Bonde söker fru igång. Ett av de mysigaste programmen på TV tycker jag. Annars vimlar det ju mest av mat- och bakprogram. Och så trött jag är på dem!
Så ikväll kollar jag på det och tänder en massa ljus.
onsdag 24 september 2014
fredag 19 september 2014
Året som gick
Jag har påbörjat en massa inlägg men de har aldrig blivit publicerade. Kanske av den anledningen att jag inte vet hur mycket som jag verkligen vill utlämna om vad som hänt under året.
Så istället för att skriva om allt så ska jag försöka att summera det hela.
Min mammas sambo, sedan 38 år sedan, fick diagnosen demens för 6 år sedan. En helt gräslig sjukdom, faktiskt. I början var det helt ok, han var lite glömsk och så. Det var vissa saker han inte kunde göra medan andra funkade hur bra som helst.
I vintras eskalerade det hela till att bli riktigt otäckt. Han blev ofta arg på mamma och mycket aggressiv. Slängde ut möbler på tomten som verkligen är astunga. Så hans styrka var det minsann inget fel på, gammal boxare som han var. Han kastade även ut min mamma ett flertal gånger, och jag har tappat räkningen på hur många gånger jag har satt mig i bilen mitt i natten för att hämta upp henne. Till slut hade jag en extra säng uppställd och bäddad här hemma. Det var liksom ingen mening med att packa ihop den.
Till slut blev det hela ohållbart. Både jag och min syster hade varit i kontakt med demenssköterskan som var hemma hos dem minst en gång i veckan. Han ringde då hans läkare som kom dit och sa, efter en kort undersökning av hennes sambo, att det här funkar inte längre.
Till slut fick med hjälp av läkaren in honom på ett demensboende. Det var en enda lång kamp eftersom man inte kan tvinga in folk om de inte vill.
Efter 3 månader på ett korttidsboende fick han så äntligen ett permanent boende. Mamma och jag for runt stan som tättingar en söndag för att köpa en skön fåtölj, en TV, växter och gardinstång. Vi ville ju att han skulle ha det skönt och trivas där.
Han bodde där i 10 dagar och under den tiden ramlade han ur sängen, det är inget att orda om eftersom folk som har lite svårt att gå gör det ibland, och efter ett ingripande av min syster, som är sjuksyrra, så beslutade hon och läkaren att han skulle åka in till sjukhus. Det var på fredagen. Och på måndagen var han död. Helt jäkla overkligt.
För mig blev det som att kastas 6 år tillbaka i tiden, då min pappa gick bort. Det var också helt oväntat. Och gick mycket fort.
Jag stöttade mamma till 1000 % och hade inte tid med min egen sorg, alls.
Efter begravningen i augusti kom allt som en tsunami. Jag har mått rent ut sagt, skitdåligt. Det verkar dessutom ha satt sig i min kropp eftersom har fått gräsligt ont i mitt ena ben, helt utan orsak. Det är så illa att jag knappt kan köra bil. Sova är ett helt projekt. Vaknar ca 10 ggr per natt.
Hoppas att allt bara kan gå tillbaka till det normala. Fast det blir ju aldrig som förr eftersom ännu en person saknas i mitt liv.
Hjälper mamma så mycket jag bara kan. Hon har ett hem fyllt med saker. Han slängde inget, alls. Dessutom drog han hem hela sin konstaffär när han slutade. Så himla mycket grejer som man inte ens vet vad man använder det till. Vart börjar man, typ??
Vi försöker rensa, men det syns inte ens. Himmel!
Jag kommer aldrig mer att skriva om detta, och det blev nog mer än vad jag hade tänkt från början. Men å andra sidan så förstår oftast folk inte som lever med en dement person att de förändras totalt och blir någon man inte ens känner. Och att få hjälp är väldigt svårt.
Så här i backspegeln vet jag att han bodde hemma alltför länge. Och det gör nog mamma snart också. Men hon hade så mycket skuldkänslor att det inte var klokt. Vi har suttit och pratat så många nätter efter att han åkte hemifrån i april.
Det känns som om allt gick så himla fort och hon hann aldrig landa och bearbeta. Det kommer att ta tid. För oss båda.
Men nu ska jag tvinga mig att göra det jag måste. Riiskas behöver massor av kärlek och uppmärksamhet nu. Det har jag inte orkat med innan. Men imorgon så.
Ska absolut försöka att skriva mycket oftare nu.
Ha det gott
Tjingeling
Så istället för att skriva om allt så ska jag försöka att summera det hela.
Min mammas sambo, sedan 38 år sedan, fick diagnosen demens för 6 år sedan. En helt gräslig sjukdom, faktiskt. I början var det helt ok, han var lite glömsk och så. Det var vissa saker han inte kunde göra medan andra funkade hur bra som helst.
I vintras eskalerade det hela till att bli riktigt otäckt. Han blev ofta arg på mamma och mycket aggressiv. Slängde ut möbler på tomten som verkligen är astunga. Så hans styrka var det minsann inget fel på, gammal boxare som han var. Han kastade även ut min mamma ett flertal gånger, och jag har tappat räkningen på hur många gånger jag har satt mig i bilen mitt i natten för att hämta upp henne. Till slut hade jag en extra säng uppställd och bäddad här hemma. Det var liksom ingen mening med att packa ihop den.
Till slut blev det hela ohållbart. Både jag och min syster hade varit i kontakt med demenssköterskan som var hemma hos dem minst en gång i veckan. Han ringde då hans läkare som kom dit och sa, efter en kort undersökning av hennes sambo, att det här funkar inte längre.
Till slut fick med hjälp av läkaren in honom på ett demensboende. Det var en enda lång kamp eftersom man inte kan tvinga in folk om de inte vill.
Efter 3 månader på ett korttidsboende fick han så äntligen ett permanent boende. Mamma och jag for runt stan som tättingar en söndag för att köpa en skön fåtölj, en TV, växter och gardinstång. Vi ville ju att han skulle ha det skönt och trivas där.
Han bodde där i 10 dagar och under den tiden ramlade han ur sängen, det är inget att orda om eftersom folk som har lite svårt att gå gör det ibland, och efter ett ingripande av min syster, som är sjuksyrra, så beslutade hon och läkaren att han skulle åka in till sjukhus. Det var på fredagen. Och på måndagen var han död. Helt jäkla overkligt.
För mig blev det som att kastas 6 år tillbaka i tiden, då min pappa gick bort. Det var också helt oväntat. Och gick mycket fort.
Jag stöttade mamma till 1000 % och hade inte tid med min egen sorg, alls.
Efter begravningen i augusti kom allt som en tsunami. Jag har mått rent ut sagt, skitdåligt. Det verkar dessutom ha satt sig i min kropp eftersom har fått gräsligt ont i mitt ena ben, helt utan orsak. Det är så illa att jag knappt kan köra bil. Sova är ett helt projekt. Vaknar ca 10 ggr per natt.
Hoppas att allt bara kan gå tillbaka till det normala. Fast det blir ju aldrig som förr eftersom ännu en person saknas i mitt liv.
Hjälper mamma så mycket jag bara kan. Hon har ett hem fyllt med saker. Han slängde inget, alls. Dessutom drog han hem hela sin konstaffär när han slutade. Så himla mycket grejer som man inte ens vet vad man använder det till. Vart börjar man, typ??
Vi försöker rensa, men det syns inte ens. Himmel!
Jag kommer aldrig mer att skriva om detta, och det blev nog mer än vad jag hade tänkt från början. Men å andra sidan så förstår oftast folk inte som lever med en dement person att de förändras totalt och blir någon man inte ens känner. Och att få hjälp är väldigt svårt.
Så här i backspegeln vet jag att han bodde hemma alltför länge. Och det gör nog mamma snart också. Men hon hade så mycket skuldkänslor att det inte var klokt. Vi har suttit och pratat så många nätter efter att han åkte hemifrån i april.
Det känns som om allt gick så himla fort och hon hann aldrig landa och bearbeta. Det kommer att ta tid. För oss båda.
Men nu ska jag tvinga mig att göra det jag måste. Riiskas behöver massor av kärlek och uppmärksamhet nu. Det har jag inte orkat med innan. Men imorgon så.
Ska absolut försöka att skriva mycket oftare nu.
Ha det gott
Tjingeling
tisdag 22 juli 2014
Himmel, vilket fint väder vi har! Och varmt är det också. Termometern är och nosar runt 30-strecket, och varmare ska det tydligen bli.
Jag jobbar natt nu och eftersom min lägenhet mer kan liknas vid en bakugn i temperatur så bor jag tillfälligt hemma hos mamma.
Just nu är klockan strax efter 05 och jag måste säga att jag ser fram emot att den segar sig vidare till 07,15. Gärna ganska snabbt för jag är verkligen trött nu. Sen blir det att susa över Ölandsbron innan jag kollapsar i mammas källare där det bara är 20 grader. Jag kommer att sova gott där.
Det behöver jag eftersom jag jobbar mycket nu. Olika tider hela tiden, och det sliter. Men om en månad hoppas jag ha semester igen. Som jag ser fram emot det :)
Hoppas ni njuter av sommaren, för det gör sannerligen jag. Ja, förutom då jag jobbar.
Tjingeling
Jag jobbar natt nu och eftersom min lägenhet mer kan liknas vid en bakugn i temperatur så bor jag tillfälligt hemma hos mamma.
Just nu är klockan strax efter 05 och jag måste säga att jag ser fram emot att den segar sig vidare till 07,15. Gärna ganska snabbt för jag är verkligen trött nu. Sen blir det att susa över Ölandsbron innan jag kollapsar i mammas källare där det bara är 20 grader. Jag kommer att sova gott där.
Det behöver jag eftersom jag jobbar mycket nu. Olika tider hela tiden, och det sliter. Men om en månad hoppas jag ha semester igen. Som jag ser fram emot det :)
Hoppas ni njuter av sommaren, för det gör sannerligen jag. Ja, förutom då jag jobbar.
Tjingeling
onsdag 9 juli 2014
Vilket magplask
Ja, det är väl det minsta man kan säga om Brasiliens förlust mot Tyskland igår. Fullständig utklassning av tyskarna och brassarna såg mer än uppgivna ut där de sprang runt som yra höns. Liknande genomklappning av ett sådant bra lag har väl sällan skådats.
Och jag måste erkänna att jag inte är särskilt intresserad av fotboll, men såg nästan hela första halvlek innan det var dags att gå till sängs. Jag började ju kl 07 imorse så det var inte tanke på att sitta uppe och se tyskarna förnedra brassarna under de resterande 45 minuterna.
Just nu pågår matchen mellan Argentina och Holland för fullt, och som det ser ut nu så kommer nog matchen att gå till förlängning. Det står 0-0 efter nästan 85 minuter.
Vädret är bästa tänkbara. Solen skiner så att den nästan går sönder och värmen, ja, den är nästan tropisk. Jag är hemma hos mamma så mycket jag bara kan. Inte bara för att jag gillar att umgås med henne och hon verkligen behöver det, utan för att det är skönare att känna gräs under mina bara fötter än ett golv.
Vi tar en del turer på Öland, men igår gick vi på något som kallas för kyrkogårdsteater och som handlar om vissa personer som levt i Kalmar. Både för längesedan och i mer modern tid. Förstaårseleverna på ett av gymnasierna i stan gjorde en väldigt bra insats som skådespelare Det var riktigt bra och intressant. Ett gratisevenemang, finns ju en hel del av dem här i Kalmar under sommaren. Sedan drog vi in till stan för att gå till Larmtorget, där de har gratisuppträdanden två gånger i veckan, för att lyssna på Lars-Kristerz, mest för att kolla på folk. Och det fanns det mängder av. Nästa vecka ska vi åka dit och se Nanne Grönvall. Det kan nog bli bra drag.
Idag blev jag hembjuden till en av tjejerna i stallet för fika. Såå himla mysigt det var att bara sitta och prata. Bara sitta med en kompis och snacka skit i allmänhet med hästarna inpå knuten. Min lilla pålle såg vi dock inte röken av. Han gick förmodligen runt med kompisarna och njöt av att bara vara. Det gjorde jag med:)
På fredag drar jag och mamma på en liten roadtrip till norra änden av Öland. Hunden får följa med så att hon slipper att vara hemma ensam. Kycklingsallad står på menyn, tillsammans med bröd och goda ostar. Det kommer att bli en mycket bra dag.
Måste ju ta premiärdoppet den här veckan också känner jag. Det ska tydligen vara ca 22 grader i vattnet och då kan jag ju våga mig i.
Ha en skön vecka.
Tjingeling
Och jag måste erkänna att jag inte är särskilt intresserad av fotboll, men såg nästan hela första halvlek innan det var dags att gå till sängs. Jag började ju kl 07 imorse så det var inte tanke på att sitta uppe och se tyskarna förnedra brassarna under de resterande 45 minuterna.
Just nu pågår matchen mellan Argentina och Holland för fullt, och som det ser ut nu så kommer nog matchen att gå till förlängning. Det står 0-0 efter nästan 85 minuter.
Vädret är bästa tänkbara. Solen skiner så att den nästan går sönder och värmen, ja, den är nästan tropisk. Jag är hemma hos mamma så mycket jag bara kan. Inte bara för att jag gillar att umgås med henne och hon verkligen behöver det, utan för att det är skönare att känna gräs under mina bara fötter än ett golv.
Vi tar en del turer på Öland, men igår gick vi på något som kallas för kyrkogårdsteater och som handlar om vissa personer som levt i Kalmar. Både för längesedan och i mer modern tid. Förstaårseleverna på ett av gymnasierna i stan gjorde en väldigt bra insats som skådespelare Det var riktigt bra och intressant. Ett gratisevenemang, finns ju en hel del av dem här i Kalmar under sommaren. Sedan drog vi in till stan för att gå till Larmtorget, där de har gratisuppträdanden två gånger i veckan, för att lyssna på Lars-Kristerz, mest för att kolla på folk. Och det fanns det mängder av. Nästa vecka ska vi åka dit och se Nanne Grönvall. Det kan nog bli bra drag.
Idag blev jag hembjuden till en av tjejerna i stallet för fika. Såå himla mysigt det var att bara sitta och prata. Bara sitta med en kompis och snacka skit i allmänhet med hästarna inpå knuten. Min lilla pålle såg vi dock inte röken av. Han gick förmodligen runt med kompisarna och njöt av att bara vara. Det gjorde jag med:)
På fredag drar jag och mamma på en liten roadtrip till norra änden av Öland. Hunden får följa med så att hon slipper att vara hemma ensam. Kycklingsallad står på menyn, tillsammans med bröd och goda ostar. Det kommer att bli en mycket bra dag.
Måste ju ta premiärdoppet den här veckan också känner jag. Det ska tydligen vara ca 22 grader i vattnet och då kan jag ju våga mig i.
Ha en skön vecka.
Tjingeling
torsdag 19 juni 2014
Bra vän, nagellack o lite annat
Dagarna i Göteborg var precis vad jag behövde. Bara att knata runt lite och resten av tiden prata och prata ännu mer med underbara vän. Vi har liknande uppväxt och det är så himla skönt att prata med henne då jag inte behöver förklara en massa. Hon förstår precis vad jag menar, för vi har liknande upplevelser och känslor. Älskade Anette, tack för så många gånger du fått pengen i mitt inre att falla ner under dessa dagar! Jag har verkligen saknat våra samtal och ditt sällskap. Nu får det förbaske mig inte dröja 15 år innan jag ser dina grabbar igen:)
Tyvärr har jag inte haft med mig kameran hela tiden. För varmt och för tungt tyckte jag. Och sedan blir det ju som alltid, spontana infall att åka någonstans. Nästa gång tar jag med bilen och då blir jag mer mobil.
Men jag måste ge en stor eloge till SJ! För de har de bästa tågen i Sverige. Såå bekväma säten och bekvämt på alla sätt och vis. Önskar att SJ körde överallt i Sverige, faktiskt. Nu är det ju strejk på de tågen som går från Kalmar till Köpenhamn och vissa andra linjer som drivs privat. Men SJ tuffar på, känns säkert & bra.
Vi åkte till Kungälv igår och käkade, besökte Bräckboden (för er som inte vet vad det, så är det Göteborgs Kex fabriksbod) där vi blev helt shoppinggalna, så billigt och så mycket gott!. Passar bra nu inför midsommar med kex till osten och på min o mammas lilla roadtrip på norra Öland på måndag. Det lär räcka ett tag det jag köpte. Himla bra.
När jag kom hem slängde jag bara in väskan, bytte skor och drog över till Öland för att köpa en bukett och hämta upp mamma innan vi drog till min svåger som idag fyllde 40 år.
Jag kan ge er två tips så här innan midsommar.
Jag gillar ju Marie Jungstdets böcker och läste ut "Den farliga leken" på 3 dagar. Så himla bra den var! Är festen du går på trist, ta upp denna ur väskan och det trista försvinner. Garanterat.
Andra tipset blir L'Oréal Color Riche nagellack och då särskilt i färgen Exquisite Scarlet nr408. En underbar korallröd färg. Sitter hur bra som helst. Kommer att sitta på mina naglar hela sommaren, garanterat.
Lämnar er med en av mina favvolåtar just nu med gruppen Clean Bandit.
Ha en bra dag.
Tjingeling
Tyvärr har jag inte haft med mig kameran hela tiden. För varmt och för tungt tyckte jag. Och sedan blir det ju som alltid, spontana infall att åka någonstans. Nästa gång tar jag med bilen och då blir jag mer mobil.
Men jag måste ge en stor eloge till SJ! För de har de bästa tågen i Sverige. Såå bekväma säten och bekvämt på alla sätt och vis. Önskar att SJ körde överallt i Sverige, faktiskt. Nu är det ju strejk på de tågen som går från Kalmar till Köpenhamn och vissa andra linjer som drivs privat. Men SJ tuffar på, känns säkert & bra.
Vi åkte till Kungälv igår och käkade, besökte Bräckboden (för er som inte vet vad det, så är det Göteborgs Kex fabriksbod) där vi blev helt shoppinggalna, så billigt och så mycket gott!. Passar bra nu inför midsommar med kex till osten och på min o mammas lilla roadtrip på norra Öland på måndag. Det lär räcka ett tag det jag köpte. Himla bra.
När jag kom hem slängde jag bara in väskan, bytte skor och drog över till Öland för att köpa en bukett och hämta upp mamma innan vi drog till min svåger som idag fyllde 40 år.
Jag kan ge er två tips så här innan midsommar.
Jag gillar ju Marie Jungstdets böcker och läste ut "Den farliga leken" på 3 dagar. Så himla bra den var! Är festen du går på trist, ta upp denna ur väskan och det trista försvinner. Garanterat.
Andra tipset blir L'Oréal Color Riche nagellack och då särskilt i färgen Exquisite Scarlet nr408. En underbar korallröd färg. Sitter hur bra som helst. Kommer att sitta på mina naglar hela sommaren, garanterat.
Lämnar er med en av mina favvolåtar just nu med gruppen Clean Bandit.
Ha en bra dag.
Tjingeling
söndag 15 juni 2014
Imorgon åker jag, eller rättare sagt idag
Idag åker jag, hem till min gamla hemstad. Staden där jag blev vuxen, föräldrarna bodde på andra kusten. Jag älskar Göteborg och den staden kommer alltid att ha en särskild plats i mitt hjärta. Nu var det vääldigt längesedan jag kände doften av salt hav, som jag saknar så mycket, men snart är det dags igen. Väldigt snart.
Kameran är laddad och jag kan inte somna så uppspelt känner jag mig. Får väl sova lite på tåget istället :)
Ska bo hos en av mina allra bästa vänner. Ni vet en sådan som bor långt bort och som man kanske inte hör av så ofta, men som ändå finns där. Hon var här för 2 år sedan och det var suveränt. Jag ville inte att hon skulle åka hem för det fanns så mycket mer att prata om. Nu ska jag bo hos henne. Och gissa om vi kommer att prata. Om allt och ingenting. Vi har ganska lika uppväxt, men ändå inte. Vi kan relatera till varann. Och när det verkligen krisar är hon den jag ringer helst för att prata för att hon är klok och vi kan resonera. Jag älskar min vän, och det ska bli så kul att ses. Och återse min gamla hemstad.
lördag 14 juni 2014
Snart semester
Vaknar upp till den sista arbetsdagen den här veckan. Det har varit hektiskt, minst sagt. Men nu känns det skönt för imorgon börjar min semester! Första sommarsemestern sedan 2001. Som jag sett fram mot dessa två veckor.
Imorgon sätter jag mig på tåget och åker till mitt älskade Göteborg några dagar för att hälsa på en god vän. Kan inte tänka mig en bättre start på semestern än det. Så himla kul det ska bli! Dessutom verkar det som om det ska bli riktigt bra väder. Kameran får givetvis följa med.
När jag kommer hem ska jag susa till svågern för att fira hans 40-årsdag och sedan är det midsommar. Ska bara koppla av och göra roliga saker så att jag är laddad för resten av sommaren som nog kommer att bli intensiv. Ska nog ta en vecka ledigt när det hela är över.
Dags att dra igång här hemma innan det är dags att susa hem till en kompis för att bli klippt. Sen är det dags att börja jobba.
Ha det gott.
Tjingeling
Imorgon sätter jag mig på tåget och åker till mitt älskade Göteborg några dagar för att hälsa på en god vän. Kan inte tänka mig en bättre start på semestern än det. Så himla kul det ska bli! Dessutom verkar det som om det ska bli riktigt bra väder. Kameran får givetvis följa med.
När jag kommer hem ska jag susa till svågern för att fira hans 40-årsdag och sedan är det midsommar. Ska bara koppla av och göra roliga saker så att jag är laddad för resten av sommaren som nog kommer att bli intensiv. Ska nog ta en vecka ledigt när det hela är över.
Dags att dra igång här hemma innan det är dags att susa hem till en kompis för att bli klippt. Sen är det dags att börja jobba.
Ha det gott.
Tjingeling
fredag 6 juni 2014
Att skruva ihop utemöbler är en utmaning
Åter hemma efter att spenderat två soliga dagar hos mamma. Obligatorisk gräsklippning stod på schemat och lite annat.
Igår var jag på akupunktur för första gången. Jag har problem med min häl sedan nästan en månad tillbaka, och eländet har spridit sig till sidan av hälen. De tror att det har något att göra med hälsenan samt ett muskelfäste. Har fått tag i en bra doktor som fattar att jag inte gå kan gå hemma sjukskriven, så efter att ha provat diverse medikamenter utan någon vidare framgång ska jag nu testa akupunktur för att se om vi kan få det att släppa. Hellre det än operation. Det var inte så farligt som jag trodde, är ju skraj för nålar, men på ett par ställen kändes det riktigt ordentligt. Det är väl där det värsta sitter trodde hon som utförde det hela. Så det blir återbesök.
Idag har jag och svågern skruvat ihop mammas nya utegrupp. Fasen, vad fint det blev. Men vilket jobb! Jag och mamma skruvad ihop en fåtölj igår och det tog nog 1,5 timma. Jag är inte så stark i fingrarna längre, så vi fick kalla en som var lite starkare. Men idag fick vi ihop den andra fåtöljen och soffan. Tack och lov så kom bordet ihopsatt.
Men det var värt all svett för det blev så himla fint och mamma var supernöjd. Och det var huvudsaken.
Båda busungarna var hos mamma idag så vi tog en tur till hamnen för att käka glass. Något som uppskattades av samtliga inblandade i den expeditionen. Vi stannade till på en lekpark på vägen hem så att de fick leka. Alice, som är 9, gillar ju att gunga och Noel, snart 1,5, han gillade en liten rutschkana. Men allra bäst var nog en grind som han öppnade och stängde ca 200 gånger. Små folk är minsann lättroade. Men moster & gudmor, alltså jag, är han livrädd för. Jaja, det ändrar sig väl med tiden.
Imorgon är det dags för jobb igen. Synd att min kompis ringde idag och ville att jag skulle komma på grillkväll imorgon. Men det får vi ta en annan gång. Det blir lätt struligt med mitt schema nu är semestrarna börjar ta fart, men det är så det är. Jag jobbar bara nästa vecka också och sedan har jag två veckors semester. Det ska bli så himla skönt. Jag slutar jobba på lördag nästa vecka och på söndag drar jag till Göteborg i några dagar.
Ha en skön helg.
Tjingeling
Igår var jag på akupunktur för första gången. Jag har problem med min häl sedan nästan en månad tillbaka, och eländet har spridit sig till sidan av hälen. De tror att det har något att göra med hälsenan samt ett muskelfäste. Har fått tag i en bra doktor som fattar att jag inte gå kan gå hemma sjukskriven, så efter att ha provat diverse medikamenter utan någon vidare framgång ska jag nu testa akupunktur för att se om vi kan få det att släppa. Hellre det än operation. Det var inte så farligt som jag trodde, är ju skraj för nålar, men på ett par ställen kändes det riktigt ordentligt. Det är väl där det värsta sitter trodde hon som utförde det hela. Så det blir återbesök.
Idag har jag och svågern skruvat ihop mammas nya utegrupp. Fasen, vad fint det blev. Men vilket jobb! Jag och mamma skruvad ihop en fåtölj igår och det tog nog 1,5 timma. Jag är inte så stark i fingrarna längre, så vi fick kalla en som var lite starkare. Men idag fick vi ihop den andra fåtöljen och soffan. Tack och lov så kom bordet ihopsatt.
Men det var värt all svett för det blev så himla fint och mamma var supernöjd. Och det var huvudsaken.
Båda busungarna var hos mamma idag så vi tog en tur till hamnen för att käka glass. Något som uppskattades av samtliga inblandade i den expeditionen. Vi stannade till på en lekpark på vägen hem så att de fick leka. Alice, som är 9, gillar ju att gunga och Noel, snart 1,5, han gillade en liten rutschkana. Men allra bäst var nog en grind som han öppnade och stängde ca 200 gånger. Små folk är minsann lättroade. Men moster & gudmor, alltså jag, är han livrädd för. Jaja, det ändrar sig väl med tiden.
Imorgon är det dags för jobb igen. Synd att min kompis ringde idag och ville att jag skulle komma på grillkväll imorgon. Men det får vi ta en annan gång. Det blir lätt struligt med mitt schema nu är semestrarna börjar ta fart, men det är så det är. Jag jobbar bara nästa vecka också och sedan har jag två veckors semester. Det ska bli så himla skönt. Jag slutar jobba på lördag nästa vecka och på söndag drar jag till Göteborg i några dagar.
Ha en skön helg.
Tjingeling
torsdag 5 juni 2014
onsdag 4 juni 2014
Allt o lite till
Nu är jag åter på banan, även om det kan bli mer sporadiskt under sommaren. Men jag är tillbaka!
I söndags råkade jag ut för ett bombardemang. Ja, eller kanske inte jag direkt, men min bil. Av måsar! Herregud, vad den såg ut! Jag kunde ju knappt se ut, så då fattar ni hur illa det var. Det var bara att köra iväg till en biltvätt för att avlägsna spåren av dessa eländiga fåglar. Kommer inte att parkera nära huset bredvid förrän till senhösten då fågeleländena flyttar, för annars finns väl risken att jag kommer att bli stamkund på biltvätten. Jädrans måsar!
Nu närmar det sig. Jobbar bara en vecka till och sedan har jag semester i 2 veckor. Så himla skönt det ska bli! Särskilt eftersom det måste ha varit ca 10 år sedan jag hade sommarsemester senast. Det blir ju så eftersom jag pluggade på universitet sent i livet och då jobbade som en tok hela sommaren. Men nu är det äntligen dags. Jag ska åka till en kompis i Göteborg, jag har ju flera stycken där efter att ha bott där i 12 år, som jag ska besöka några dagar. Kanske vi kan dra ihop några gamla jobbarkompisar för en grillkväll. Vi får väl se.
Visserligen måste hon nog tyvärr jobba lite, men det gör inte mig något då jag känner till stan väldigt väl och tanken är att gå på upptäcksfärd i min gamla hemstad med kameran i högsta hugg. Tur att jag köpte ett nytt, stort minneskort förra året. För det kommer nog att bli en massa fotande medan jag vandrar runt i stan. Kanske träffar jag någon gammal kollega för lunch eller fika. Det får bli som det blir. Hursomhelst så ska det bli väldigt skönt att åka tillbaka igen. Det var nog 10 år sedan jag var där senast. Så det är verkligen på tiden.
Har ju lärt mig älska min smartphone. Och framförallt frö att jag kan lyssna på massor av radioprogram i efterhand när jag gör något annat. Har insett att det gåt mycket snabbare att städa hemma när jag lyssnar på ett program i efterhand. Det är nog det jag mest ägnar mig åt, förutom att jag använder den väldigt mycket i jobbet.
Nu har jag ju äntligen lyckats klura ut hur jag överför bilder till datorn. Jippi! Jag vet, jag är ju ingen som laddar ner massor av prylar. Jag orkar inte gå igenom alla appar som finns.
Imorgon ska jag traska iväg för att få akupunktur i min häl då jag har haft ont i en månad ungefär. Först trodde de att det var min hälsena som spökade, men nu har de tydligen ändrat inställning. Eller så vet de inte vad det är (verkar mest troligt). Måste att jag känner mig lite lätt orolig för alla nålar eftersom jag är superrädd för nålar. Men en kollega sa att det känns mest när de sticker i den. Och om jag ska vara ärlig, så skiter jag i vad de gör bara det blir bra. För nu har jag överskridit min gräns för vad som är ok. När jag vaknar mitt i natten för att det gör ont så är det inte ok längre.
Jag har inte ridit på flera veckor eftersom det gör så j-a ont och när jag hoppar av och landar på foten är jag nära att skrika högt eftersom det gör så ont. Och nu är det ju ännu värre så det har jag inte ens velat testa.
Men himmel vad jag saknar min lilla pålle! Så jag hoppas att jag kan rida imorgon. Det var alldeles för länge sedan sist. Och det är ju det bästa jag vet att umgås med härliga lilla häst. Ja, jag vet, han är inte min i realiteten, men i hjärtat.
Igår avslöjades det vilka som kommer att bli värdar för programmet Sommar. Här kan ni se vilka det är i år. Det finns flera som jag tycker verkar intressanta. Många som jag inte vet vilka de är men som kanske kan överraska mig. Jag kommer att återkomma med de som jag har lyssnat på och som jag tyckt varit bra. Jag gillar Sommarprogrammen för att jag gillar när folk berättar om spännande saker. Musiken kan jag i många fall skippa eftersom det är inte mitt primära mål, utan vad de som är Sommarvärdar har att berätta. Det är mycket mer intressant
Det har tillkännagivits vilka som kommer att få Victoriastependiet den 14 juli på kronprinsessans födelsedag, som alltid firas i Borgholm på Öland. Och i år är det båda stafettlagen i längdåkning, alltså både herr- och damlaget. Helt rätt tycker jag. Ska bli kul att titta på det på TV eftersom det brukar vara ett bra evenemang. Hoppas bara att de skaffar en annan programledare för den som var förra året var faktiskt ingen höjdare. Kör Måns Zelmerlöv säger jag bara, då blir det ordning och reda. Hoppas att de hörsammar min önskan:)
Just nu är det strejk bland vissa tåganställda, och jag förstår verkligen att de gör det. Tur för mig att jag inte behöver åka till Kastrup för vidare färd över Atlanten.
Jordgubbarna är redan igång. På Öland skörades de första jordgubbarna redan förra veckan. Allt verkar vara tidigt i år. Syrenerna är redan överblommade och flädern är snart på G. Jag och mamma ska åka upp till stallet och plocka i omgivningarna där eftersom det växer hur mycket fläder som helst där. Jag älskar flädersaft! Så himla gott. Och gott att blanda i en drink också.
Det kommer mera..
Tjingeling
I söndags råkade jag ut för ett bombardemang. Ja, eller kanske inte jag direkt, men min bil. Av måsar! Herregud, vad den såg ut! Jag kunde ju knappt se ut, så då fattar ni hur illa det var. Det var bara att köra iväg till en biltvätt för att avlägsna spåren av dessa eländiga fåglar. Kommer inte att parkera nära huset bredvid förrän till senhösten då fågeleländena flyttar, för annars finns väl risken att jag kommer att bli stamkund på biltvätten. Jädrans måsar!
Nu närmar det sig. Jobbar bara en vecka till och sedan har jag semester i 2 veckor. Så himla skönt det ska bli! Särskilt eftersom det måste ha varit ca 10 år sedan jag hade sommarsemester senast. Det blir ju så eftersom jag pluggade på universitet sent i livet och då jobbade som en tok hela sommaren. Men nu är det äntligen dags. Jag ska åka till en kompis i Göteborg, jag har ju flera stycken där efter att ha bott där i 12 år, som jag ska besöka några dagar. Kanske vi kan dra ihop några gamla jobbarkompisar för en grillkväll. Vi får väl se.
Visserligen måste hon nog tyvärr jobba lite, men det gör inte mig något då jag känner till stan väldigt väl och tanken är att gå på upptäcksfärd i min gamla hemstad med kameran i högsta hugg. Tur att jag köpte ett nytt, stort minneskort förra året. För det kommer nog att bli en massa fotande medan jag vandrar runt i stan. Kanske träffar jag någon gammal kollega för lunch eller fika. Det får bli som det blir. Hursomhelst så ska det bli väldigt skönt att åka tillbaka igen. Det var nog 10 år sedan jag var där senast. Så det är verkligen på tiden.
Har ju lärt mig älska min smartphone. Och framförallt frö att jag kan lyssna på massor av radioprogram i efterhand när jag gör något annat. Har insett att det gåt mycket snabbare att städa hemma när jag lyssnar på ett program i efterhand. Det är nog det jag mest ägnar mig åt, förutom att jag använder den väldigt mycket i jobbet.
Nu har jag ju äntligen lyckats klura ut hur jag överför bilder till datorn. Jippi! Jag vet, jag är ju ingen som laddar ner massor av prylar. Jag orkar inte gå igenom alla appar som finns.
Imorgon ska jag traska iväg för att få akupunktur i min häl då jag har haft ont i en månad ungefär. Först trodde de att det var min hälsena som spökade, men nu har de tydligen ändrat inställning. Eller så vet de inte vad det är (verkar mest troligt). Måste att jag känner mig lite lätt orolig för alla nålar eftersom jag är superrädd för nålar. Men en kollega sa att det känns mest när de sticker i den. Och om jag ska vara ärlig, så skiter jag i vad de gör bara det blir bra. För nu har jag överskridit min gräns för vad som är ok. När jag vaknar mitt i natten för att det gör ont så är det inte ok längre.
Jag har inte ridit på flera veckor eftersom det gör så j-a ont och när jag hoppar av och landar på foten är jag nära att skrika högt eftersom det gör så ont. Och nu är det ju ännu värre så det har jag inte ens velat testa.
Men himmel vad jag saknar min lilla pålle! Så jag hoppas att jag kan rida imorgon. Det var alldeles för länge sedan sist. Och det är ju det bästa jag vet att umgås med härliga lilla häst. Ja, jag vet, han är inte min i realiteten, men i hjärtat.
Igår avslöjades det vilka som kommer att bli värdar för programmet Sommar. Här kan ni se vilka det är i år. Det finns flera som jag tycker verkar intressanta. Många som jag inte vet vilka de är men som kanske kan överraska mig. Jag kommer att återkomma med de som jag har lyssnat på och som jag tyckt varit bra. Jag gillar Sommarprogrammen för att jag gillar när folk berättar om spännande saker. Musiken kan jag i många fall skippa eftersom det är inte mitt primära mål, utan vad de som är Sommarvärdar har att berätta. Det är mycket mer intressant
Det har tillkännagivits vilka som kommer att få Victoriastependiet den 14 juli på kronprinsessans födelsedag, som alltid firas i Borgholm på Öland. Och i år är det båda stafettlagen i längdåkning, alltså både herr- och damlaget. Helt rätt tycker jag. Ska bli kul att titta på det på TV eftersom det brukar vara ett bra evenemang. Hoppas bara att de skaffar en annan programledare för den som var förra året var faktiskt ingen höjdare. Kör Måns Zelmerlöv säger jag bara, då blir det ordning och reda. Hoppas att de hörsammar min önskan:)
Just nu är det strejk bland vissa tåganställda, och jag förstår verkligen att de gör det. Tur för mig att jag inte behöver åka till Kastrup för vidare färd över Atlanten.
Jordgubbarna är redan igång. På Öland skörades de första jordgubbarna redan förra veckan. Allt verkar vara tidigt i år. Syrenerna är redan överblommade och flädern är snart på G. Jag och mamma ska åka upp till stallet och plocka i omgivningarna där eftersom det växer hur mycket fläder som helst där. Jag älskar flädersaft! Så himla gott. Och gott att blanda i en drink också.
Det kommer mera..
Tjingeling
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)