Nu är jag åter tillbaka, både i bloggvärlden och i Sverige.
Förra veckan hade jag ingen som helst lust att skriva då jag mest kände mig nere. Och vem fasen vill läsa om hur trist jag tycker att det är att lämna kärleken och sätta mig på ett flyg tillbaka till den kalla nord? Så jag besparade er alla det.
Hoppas att jag har några läsare kvar ialla fall.
Hur som helst så hade vi ett party med buffé för några av våra grannar innan jag åkte. Det var mycket lyckat. Maten försvann tillsammans med vin och öl och stämmningen var verkligen på topp. Precis som det ska vara.
I söndags då jag åkte var vädret helt underbart, 22 grader och sol. I måndags när jag landade på Arlanda var det tjock dimma och 4 grader. Typsikt Sverige-väder med andra ord. Dessutom så speglade vädret väldigt väl min sinnesstämning.
Saknaden är större än vad jag kan beskriva, och vi båda tycker att det är fruktansvärt jobbigt att vara åtskilda. Nog om det innan jag deppar ihop totalt.
Idag har det varit sol och riktigt behagligt här på södra ostkanten. Så vad passade bättre än att ta bilen till en biltvätt. Det var den i stort behov av, men nu är den ren och fin igen.
En tur till Ikea för att köpa lite mer ljus blev det också.
Tydligen ska morgondagen bjuda på samma väder innan det åter är dags för det gråa och regniga. Tur att jag har laddat upp med en massa ljus, för jag bränner mycket varje kväll.
Imorgon ska jag köpa Aftonbladet för tillsammans med tidningen så kan man köpa "The 90's - ett försvarstal" med Henrik Schyffert på dvd. Den är ju helt suverän! Så den måste jag ju bara ha.
Såg föresten på TV-reklamen att Magnus & Brasse nu har utkommit på dvd. Ett tips för alla som gillar deras shower. Vem kommer inte ihåg "Verkmästaren i magen"? Himla kul, så det blir nog att traska iväg och införskaffa dvd:n imorgon.
Nej, nu är det dags att sträcka ut min lekamen i soffan med TV:n som sällskap.
Ha en bra helg.
Tjingeling
2 kommentarer:
Lider med er. Det är inte lätt att vara ifrån varandra. Snart träffas ni ju igen.
Innan jag flyttade hit, åkte Maken 3 månader före mig och barnen. Jag var otröstlig den första tiden. Kände mig så övergiven, så tom. Det gör ont jag bara tänker på det.
Tänd en massa ljus du och njut av att det närmar sig jul!
Kramar!!!
Taina:
Ja, det är en plåga. Och att vara tvungen att gå ifrån honom på flygplatsen är rena mardrömmen.
Det ska nog ordna sig vad det lider med flytt så att vi inte behöver alla dessa uppbrott.
Nu är det ljus i mängder som gäller varje kväll. Mysigt.
Och julen är ju min favorithögtid då jag kan ösa på med en massa pynt, julstjärnor och allt som hör julen till.
Stor kram
Skicka en kommentar